lördag 22 december 2012

Naturen i gott samarbete med mitt oisolerade korpslott. Magiskt!

Jag hade inte ens hunnit önska mig men vips så satt de där. Istappsgardinerna! De glittrar och glimmar så vackert ;) ... Man ser det inte på bilden, men de är i full längd, jag skulle tippa på 3-4 m där de är som längst. Ni ser vad naturen kan ordna. Och den struntar tydligen blankt i om Jukkasjärvi har patent på det.

Lite väl spännande att kliva ut utanför ytterdörren bara ... 

tisdag 18 december 2012

Har du också någon gång känt den sköna känslan "Det finns fler! Jag har hittat min flock!"?

För den som befinner sig i flocken hela tiden är detta inget märkvärdigt. Men för någon annan kan det kännas som en plötslig uppenbarelse. Ungefär som:

"Är det sant?! Finns det alltså fler som kan grotta ner sig i yllespill och förnöjsamt snärja in sig i garnhärvor? Och som jublande kan svinga en välanvänd plastpåse, fylld med sysilke, genom luften, följt av det glada utropet; "Titta vad jag köpt på loppis!". Och fler som då med en belåten suck eller ett skratt kan konstatera "Wov, vilket fynd!". Och va? Finns det fler som rörs till tårar av en vacker text ur en vacker bok om en vacker trädgård? Bara just därför att det är så VACKERT! För att inte tala om alla ögon som fylls med tårar när någon läser en text om en färgstark kvinna som gått sin egna väg och som skänkt så mycket vackra tankar och ting till eftervärlden. Det finns fler som fascineras och förundras! Nämen ... det finns alltså en till, eller två, nej tre ... det finns FLER människor med näbbstövlar fastvuxna på fötterna.  Det finns FLER!"

Ni som känner mig hör ju direkt att, nu har Anna funnit sina systrar.

Brodöserna från Hålland, Tack för ännu en helg, jag hoppas verkligen på fortsättning. Men om det inte skulle bli någon sådan så är jag så tacksam över mitt sköna minnet av er (men det lät ju så sorgligt så det får ju bara inte hända).
Tack för uppenbarelsen!

ps. Nu är jag åter hos min egna lilla flock och jag känner mig väldigt hemma och på rätt ställe :). ds.

"Vilken härlig dag!"

Nisse är hängig, har en skällande host och torkat snor i hela ansiktet (det spelar liksom ingen roll hur mycket man försöker ta bort det). Vi orkar inte mycket, så vi får ta det lugnt. Då hör jag Anna-Klara ifrån rummet intill "Nisse, vad mycket härligt vi har gjort idag". Klockan är halv tio på förmiddagen, "har dagen ens börjat?" tänker jag. Jag måste naturligtvis sticka in näsan och tjuvkika. Upptäckt direkt. "Mamma, vad mycket härligt och roligt vi har gjort idag" upprepar Anna-Klara. "Jaa, vad har vi gjort då?" undrar jag nyfiket, "det vet du ju själv" (hon bara ÄR Pippi helt naturligt för er som inte träffat henne). Och som sagt, jag vet ju ... Jo, jag har motvilligt spelat ett spel med henne, efter hennes regler, vi har pusslat ett par pussel (det är roligt) och jag har skjutit frukosten åt sidan och dukat fram vattenfärger, även det motsträvigt och men en önskan om att "Vi kan väl vänta en liten stund?" men svaret var kort och gott "Nej" så okej då. Som sagt, klockan är halv tio och Anna-Klara har redan haft en "härlig" dag. Snacka om att kunna fånga dagen och att det behövs sååå lite ... är det bara detta jag behöver göra för att hennes dag ska vara härlig!?! Bara vara med. Ibland kan lite nervarvande sjukdom vara riktigt bra.

måndag 10 december 2012

SE HIT FÖR NU KLIPPER JAG BANDET!


VÄLKOMMEN TILL FORMSKRUBBEN!
Hör ni alla visslingar, fanfarer, applåder, ballongsprickningar och glädjetjut?!

Oväsendet kommer ifrån mig, för det här känns jätteroligt och spännande tycker jag! Och ni ska veta hur skönt jag tycker att det är att jag sitter här hemma, i min trygghet, bakom min dator och inte står på en scen och klipper bandet. För då hade jag nog dött av nervositet, även om det bara varit fem stycken som tittat på ;) ... nu är jag bara svimfärdig.

Jag vill förstås rikta några innerliga tack till personer som funnits i min närhet och som har stöttat mig. Älskade David som vill och hjälper mig till att få göra det jag önskar, fina Jonathan som alltid tycker som mamma ;) och som jag fick en halv pizza av igår. Anna-Klara för inspiration, behöver jag något mer? Och Nisse för all kärlek! Underbara mormor och farmor, syskon och vänner för hjälp med barnen och peppning och stöttning. Och Superjosephine som stöttat och delat med sig av sina erfarenheter av både bygge och drift av webbutik.

TACK!

Nu kan det ju låta som att det är ett helt köpcentra jag öppnar. Och eftersom det är lite av min grej att svämma över utav känslor, så är det ungefär så det känns för mig ;) Jippii!! I verkligheten är den inte så stor min butik, men den är min alldeles egna och min önskan är att den ska växa och bli större!

Ni är så OERHÖRT VARMT VÄLKOMNA NI!

Fram med osten och kexen, korka upp ICA-cidern!


fredag 7 december 2012

Liten vän, mycket kärlek

I bland är glädjen och tacksamheten så stor att den inte går att sätta ord på.

A3-format.

Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet.

Ny dag! Full av möjligheter!! Jippiii!!!
Jaha ... har du också en massa "måsten" som gör att det mesta snarare känns Omöjligt? Så varför inte fortsätta så, att bara gå och gå och harvar på i samma, dag efter dag, år efter år ... och tycka lite synd om sig själv som grädden på moset?

Observera att nu pratar jag inte om just dig. Det var snarare kanske mig ... eller någon annan som känner igen sig. Just därför att det faktiskt inte alltid ÄR så lätt. Men ju snabbare man inser och tar till sig det där med att "var sak har sin tid" och att man själv bär ansvaret för sitt eget mående (det kan man inte lägga över på någon annan), desto enklare går det att se alla möjligheter som finns just där du står.

Och vet ni vad jag tycker är så härligt? Jo, det är när man plötsligt inser att det där harveriet, det som jag redan håller på med, faktiskt ÄR just det som jag verkligen vill göra. Och att varje ny dag ger mig möjlighet att utveckla mitt harveri till det jag önskar!


Ja, ja ... om du nu tycker att jag tramsar så kan du ju tycka att det är ett snyggt tryck i alla fall :) Med ett budskap som du får tolka, känna och tänka precis som DU vill omkring. Finns i två färger, som syns här.

Jag har satt mitt i köket, ovanför diskbänken. Det är bland annat där jag har mitt "företag för stunden" med andra ord där jag ofta harvar.
Men varför inte låta det bli det första du ser när du slår upp dina ögon på morgonen, i sovrummet? Eller på toa? Alltså jag menar inte att du ska blunda ända tills du kommer in på toa. Nej, jag tänker att där kanske du har tid för lite eftertanke? Och då kan det vara en bra placering. Eller i hallen? Då finns det eventuellt möjlighet att du varje ny dag ger dig iväg som en positiv människa på jakt efter nya skimrande möjligheter! ;)

Kom igen nu! Hitta och ta vara på möjligheterna!

onsdag 5 december 2012

Lycka är att få vara tillsammans!

Jo, jag har proklamerat det positiva med att vara tillsammans förr. Jag gillar ju det vettni!



"Bevara Gud min barnasjäl ...

... ifrån allt ont och göm mig väl, undan frestelser och fara. Låt mig trygg hos dig få vara, medan dagens timmar går och när natten faller på".

Så löd den kvällsbön som min mamma bad med mig när jag var liten. Fin tycker jag! Men jag vet inte var den kommer ifrån. Är det någon som känner igen den mån tro?

När Anna-Klara låg i min mage gjorde jag detta tryck. Nu kan hon assistera mig, vad tiden går! Det är alltså nästan fyra år sedan vid det här laget. Hittills har det bara funnits i en mycket begränsad upplaga. Hos några speciellt utvalda ;). Men nu finns det chans för fler att lära sig denna bön, vilken kan passa precis lika bra för en vuxen som för ett barn.

"Låt mig trygg hos DIG få vara!"

"Herrens nåd är var morgon ny!"

"Modellen!" rättade hon mig när jag råkade kalla henne för "Anna-Klara". Hon tog verkligen sitt uppdrag på allvar. Jag fick både kamma håret och göra flätor på henne, helt utan gnäll, så hon förstod tydligen allvaret i det hela ;). "Jag känner att det ligger en vit klänning i ett skåp i ditt arbetsrum" sa hon också, när jag föreslog att hon skulle ha något vitt på sig, men vi inte kunde hitta något som fortfarande var vitt efter tvätt. Hon hade rätt. Hon har huvet på skaft den bruden. Ibland undrar jag var hon kommer ifrån.

Det här trycket kommer i alla fall ifrån mig. Och nåden, den kommer ifrån Herren. Finns i tre olika färgställningar, dessa två nedan och en variant med ljusblå botten. Detta tryck, och många fler, ska snart gå att köpa i min webbutik, bara jag får till den. Jag lovar att den ska fixas så det ska gå att handla och få grejerna innan jul. Med andra ord ganska snart. OJOJ! Hur vågar jag lova? Men har jag gjort det så håller jag det!