Nästa lilla vän är på gång.

När vi flyttade hit till Starred, hittade jag en kartong som det stod "docktillverkning" på. Det var min kartong men den hade varit nerpackad så länge så jag hade glömt bort, både att jag någonsin hade haft en sådan ordning och att den överhuvudtaget fanns.

Jag har, ända sedan jag var liten, älskat att göra dockor, av alla möjliga slag, men när man har små barn att ta hand om hinner inte så mycket mer än just det. Och när de har somnat på kvällen är man så uttröttad att till och med disk, tvätt och andra nödvändiga sysslor får vänta till nästa dag, alltså finns inte så mycket tid till lustfylld syning.

Kartongen hade blivit bortstuvad och förpassad ur minnet för att inte ligga och gnaga på sylustnerven.

Men i Starred har det blivit lite annorlunda. Mer tid till att leva som, och göra det, jag önskar. Och nu när jag dessutom har fått en liten dotter som är syintresserad (killar också kan vara det såklart) så borde jag verkligen passa på. Det är så roligt!