Hösten.

Den kom tidigt i år. Men vad gör det? Den är ju så härlig!

När man stiger ut på trappan en tidig och klar sensommarmorgon, och man känner att luften är kall och att det är så lätt att andas, då rinner "renfanestressen" (Stor- och Lillbandsjöuttryck) plötsligt bort och lämnar inte ett enda spår. Man accepterar att sommarens långa fest är över.

Nu går vi en ny tid till mötes! Naturen byter skepnad, den går in i sitt allra mest sprakande färgläge, för att sedan tonas ut till en lugn och stilla blå och silvervit ton.

I vår trädgård har lite av hösten redan kommit, den har jag tagit in och satt på bordet. Det här blir vår första höst i Starred. Den sista av årets fyra årstider som vi inte har upplevt här ännu.

Jonathan har tänt en brasa, så nu kryper vi in.
Ljuvligt sköna höst, välkommen!



Bilderna är från någon helg tillbaka.