onsdag 29 februari 2012

En virkad hängmatta!

Det är inte Anna-Klara som virkar den. Hon är bara modell, eftersom det är så svårt att fota och virka samtidigt ... det finns ju gränser för vad både jag och Anna-Klara klarar av ;)

När jag var liten, kanske som Anna-Klara, så fick jag en virkad hängmatta av min moster, Sivan. Den var till min monchichi. Hängmattan hänger fortfarande, över trettio år senare, kvar i en benjaminfikus hemma hos mamma.

Jag kan inte ge mig till å plocka ner den därifrån, men vi vill ju så gärna ha en sådan här hemma. Enda lösningen är att tillverka en ny. Produktionen är igång, lustmaskor och dubbelstolpar. Jag minns inte precis hur den var gjort, men det ser ut att bli en hängmatta det här också, trots allt.


Och titta, det blev det ju!

Några timmar senare står vi nu här med en liten  dinglande hängmatta. Nu ska den upp i taket i dockskåpet.

Grisen ... han tycker att den är helt okej! ;)

tisdag 28 februari 2012

Jag har jobbat borta i dag ... men inte står det stilla här hemma för det.


Det händer saker som jag inte har någon aning om att de ska hända.

Till lunchen fick jag ett överraskande mms som visar att våra köksfönster nu är vitmålade. Härligt!! Nu kommer vårsolens ljus att skina ännu mer på oss. :)

Annat som har hänt är att varmvattenberedaren plötsligt står uppe på toan och en stor ackumulatortank för värmesystemet har intagit varmvattenberedarens gamla plats i tvättstugan. Kanske inte lika roligt, men dock överraskande. Ibland är det skönt att åka hemifrån ... och komma hem till att det bara är fixat ... :)

måndag 27 februari 2012

När planerna går i sär ...

I går var jag och Anna-Klara ute och kröp på skaren. Vi planerade lite för framtiden.

"Här tycker jag att vi ska ha tre äppelträd, på rad" sa jag till Anna-Klara "och så ett grönt staket mellan stenpelarna, med lite rosa rosor som slingrar sig. Det blir väl bra?"
"Ja, det blir bra till korna, hundarna och grisen" svarade hon.


Vi har nog lite olika planer jag och min dotter ... för varken kossor, grisar eller hundar har jag planerat in i mitt liv ... men vem vet vad framtiden bjuder på? ;)

Nu har miniatyrvännerna fått sin tapet!

Men möblerna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Den blommiga tapetbiten räckte inte riktigt till. Det löste vi genom att göra en vit murstock i "köket". Vi har ju en vedspis som ska in där, snart.

På kvällen kom vår farmor, Ulla, förbi.
"Sådana här viktiga saker håller jag på med" ;) ursäktade jag mig lite, inte så allvarligt men ändå. Bänkar och bord var ju som vanligt belamrade av leksaker, pennor, rentvättade kläder som ska vikas och andra projekt. Och där satt jag på golvet och penslade tapetklister i ett skåp.
"Ja, åh det ÄR så viktigt!" var Ullas reaktion. Och det är så sant, för vad skulle vara viktigare?

Det är förstås så som både jag och David är uppväxta och fostrade ... inte underligt att det blir som det blir ;) ... kaos ... men vi är BARA TACKSAMMA båda två!

Hur kunde jag komma på så tokiga tankar som att en ren diskbänk eller en fint målad soffa skulle vara viktigare än ett dockskåp till mina barn?

Vilken tur man har som tycker att det viktigaste även är det roligaste!! ;)

söndag 26 februari 2012

Vissa projekt kommer mycket plötsligt!

Igår åkte vi till stan för att, bland annat, köpa färg till kökssoffan. Ja, killen i färgaffären kände igen mig trots att jag bara varit där en gång tidigare och trots att jag var utan alla vilda ungar denna gång. Han var mycket hjälpsam även denna gång, han är nog sådan. :)

När jag kom hem märkte jag att jag fått fel glans på färgen, jag skulle naturligtvis sagt till vilken jag önskade, men man kan ju inte begära att man skall lyckas komma ihåg allt ;). "Vi målar färgen på något annat istället" tänkte jag och så drog vi igång med ett helt annat projekt, helt plötsligt. Så typiskt.


Ett gammalt lite ofräscht skåp fick bli fint inuti.

Idag på morgonen har Anna-Klara valt tapeter och börjat att tapetsera. Det är några fler vinkar och vrår än man tror i ett sådant här skåp har vi upptäckt.

Nu är dock paus. Det är dags att gå ut i det strålande vädret, så projektet får vänta till i eftermiddag.

lördag 25 februari 2012

Livsförsäkring!

Se nu vad guuben min har ordnat ;)  Ett trappräcke!
Den livsfarliga trappan är inte längre lika farlig.

Vi funderade en hel del innan vi började. Jag är inte helförtjust i räcket på övervåningen. Ett med smalare ribbor utan profil och lite högre hade jag valt om vi gjort det nytt. Men det är stabilt och bra i övrigt så vi beslutade oss för att behålla räcket som det är ... vi  har ju en hel del annat som vi också vill göra ... En variant som trappräcke fick det bli, som blev så snyggt och som smälter in väldigt bra. När allt har målats vitt, så småningom, så jag är säker på att även det övre räcket kommer att vara jättefint!

Åh, vad jag har längtat efter detta trappräcke. Jag har varit livrädd för att barnen skall ramla ner, tre meter rakt ner på hallgolvet. Vår enda toa är en trappa upp så jag har burit båda barnen upp och ner varje gång någon av oss tre skall besöka denna. Jag har inte vågat lämna någon av dem nere eftersom den då, rätt var det är, kan komma upptrampandes själv. Man vet ju hur lätt en olycka händer när två små bråkstakar är i farten ... och det får ju bara inte hända!

Jag har sagt till David att jag skulle vara nöjd med en spånplatta som skydd. Bara ingen trillar ner. Men David han envisades. Det skall göras riktigt på en gång "annars kommer vi ha en spånplatta som trappräcke i tio år".

Nu sitter det på plats. Ett riktigt snyggt räcke, ordentligt hantverk, stadigt och bra.
Bra jobbat David!

Grand-designs-brickan har utökats ...

Det fanns en tid då David och jag plöjde avsnitt efter avsnitt av "Grand designs"-program. Det innebar en härlig lång frukost på säng, stora koppar med te eller kaffe och goda mackor med massor av smarriga pålägg, yoghurt och flingor mm. Men det var ett tag sedan nu .......... det finns dessutom inte ett enda avsnitt kvar som vi inte har sett.


Men att färska upp gamla minnen kan ju vara uppfriskande så vi gjorde en revival i dag. Vi var några fler än förr. Frukostbrickan var lite avskalad i utbud men påbyggd i antal kuvert ;) Det gick inte riktigt lika lugnt till heller. Men förväntningarna var på topp. Fem förväntningar är fler, mer och större än två vettni :). Vi fick förflytta oss ifrån "frukost på sängen" till "frukost på soffan". Det var MYSIGT!

Nu för tiden gäller det att ta vara på den ... tiden alltså. Njuta i korta stunder men ofta i stället. Innan första reklamen hade påbörjats var det liksom över. Mackorna var uppätna och en dansuppvisning hade påbörjats mellan tv:n och rumsbordet. Bara att ignorera? ... i sådana fall på ett obemärkt sätt ... de måste ju tro att de har 100% uppmärksamhet ... då kanske det går att se en liten stund till. Eller är det så att det är dags att rikta uppmärksamheten åt ett annat håll? Inse att det finns det som är ännu större! Till exempel återgå till vårt egna "grand design" så kanske vi slipper sova i vardagsrummet i all evighet. Eller helt enkelt bara förstå att inget hus, hur storslaget det än må vara, någonsin kan bli större eller mer intressant än de små, uppmärksamhetstörstande, GRAND DESIGNS som virvlar omkring här framför oss ... de små som alldeles nyss satt här uppe på, under, mellan oss, och gjorde så att tvåsitts soffan kändes så liten ... för en liten stund är vi ju i alla fall några färre som delar på den ... njut ...!

fredag 24 februari 2012

"Åh vad sina många dockor"

I närmare tio år har detta tyg legat och väntat. För vad gör man av en liten tygbit med fyra vackra ryska dockor på?

Ett täcke till docksängen? Kunde bli bra. En kudde? ... på höjden i sådana fall ...hmm?

Men här om dagen var det dags.  Jag hade äntligen bestämt ... jag trär upp dem på tråd och hänger dem på väggen.

Klippa ut, sy dit en baksida, vända, stoppa, sy ihop ... jag ni förstår ju hur. En bit bomullsgarn, några träpärlor och såja ... då hänger de på väggen!

Det är bara pinglan som saknas, jag har den redo egentligen, men var?

onsdag 22 februari 2012

Färgångest ...

Man får hjälpa till och måla om man ... sätter upp håret ... inte tar i den nymålade färgen ... bara doppar penseln lite i taget ... och i övrigt också gör precis som mamma säger ;).

Hon lovade. Hon fick vara med. Och hon klarade det! :)
Hon hjälpte till att rulla ut pappen och sedan väntade hon så tålmodigt, men penseln redo i handen. Jag tvättade med målartvätt och sköljde med vatten. Denna gång ska färgen fästa! Så tillslut började vi måla, Anna-Klara insidan av soffan och jag utsidan ;)


Det var ingen impulsmanöver. Jag har funderat så länge på att måla, den avlutade och linoljade, kökssoffan. Men jag var nog ändå inte riktigt redo.

Tidigare har den, med sina svarvade knoppar och små bulliga former, avtecknats som en spännande siluett framför det ljusa fönstret. Men nu när jag stod där och såg min gamle vän ... helvit och matt ... kändes den plötsligt som en vit vålnad. Den blev liksom så tydlig, så död, platt och så trist. Den lämnade inget över till fantasin. Den bara stod där helt stel och orörlig, lysande vit.
"Vitt är nog inte färgen för mig" tänkte jag. Inte på möbler i alla fall. Men gärna på väggar, tak och golv. Och gärna på en mjuk soffa ... om den skulle få förbli vit ... men näe, det har jag gett upp för länge sedan. "Skit också ... skulle jag ha målat den knallturkos eller åtminstone guldockra i stället?" Men det känns ju samtidigt som att det är nog med cirkus här ändå ...

Som tur är har vi bara målat med grundfärg ännu. Så jag har ännu tid att välja kulör på slutstrykningen. En vit oljefärg skulle säkert se annorlunda ut. Det kanske inte skulle bli så tokigt ändå? Jag inser det nu, för när färgen hade torkat och jag hade skjutit ihop delarna och lagt upp traven med färgglada kuddar ... då såg det jättefint ut. Hmmm ... är det så att vitt is the shit eller ska jag välja en grå eller en gråblå ton?
Beslutsångest som alltid!!!

Var det igår?

Fettisdag?
Ja, det var ju det ... men tisdagar, den dagen finns liksom inte hos oss ... för då åker jag och barnen kl 6 och kommer hem kl 21. Tänk om jag skulle jobba varje dag, då skulle det som inte finnas någon dag alls hos oss ... hmm ... vad skulle det vara för liv?

Men PAPPA han har ordning på dagarna.
Han har fixat bullar åt oss, som hette duga!
Så Nisse, Anna-Klara och jag har fetonsdag idag istället.


måndag 20 februari 2012

"SNUGGT!"

Farfar skulle åka till tippen och undrade om vi hade något vi ville passa på att slänga.
Ja, något kan vi väl leta fram ;) tänkte jag och tackade "Ja!"

Och titta! Vi hittade ett gammalt mögligt parasoll som stod och skräpade utanför vedskjulet.
"Snuggt!" tyckte Anna-Klara och sken upp. Hon ville såklart sätta upp det och absolut ha det kvar.
Snarare lite "snuskigt" tyckte jag och ville absolut slänga ... men ok då, så farligt kan det ju inte vara ... hon fick leka en stund ... :P


Tänk vad man kan ha olika uppfattning om saker och ting ;)

Nu ligger det, i vilket fall, på tippen! :)

Måndag är en härlig dag!

Det går liksom inte att kämpa emot längre. Helgen är helt enkelt över och det är bara att gilla läget. Vi gör det ... gillar det!

"Ska vi ta och göra pannkaka nu så kan vi gå ut sedan" frågade jag barnen. "Ja, nu har vi ägg och smör" svarade Anna-Klara, tur att det är någon som har koll. Förra veckan hade vi faktiskt inte det och det var väl det hon mindes. "Pannkaka" svarade Nisse.

Älvan började vispa under mammas förmaningar ... "Akta! vält inte skålen för då blir det ingen pannkaka" ... tråkig som man är ;). Men det går ju så väldigt vilt till ibland :P.

En liten stekpanna fick Anna-klara i julklapp av mormor. Den är alldeles riktig och jättegullig och du må tro att pannkakorna som man steker i den, blir godare än andra. De äts i alla fall upp i ett naffs och mamma får jobba med andan i halsen för att hinna med. När steks en mammas pannkakor? undrar jag svettigt medan jag står där i oset.


Mina små, små pannkaksätare, idag, med drottningssylt lite var stans.

Om INGENTING annat funkar så FUNGERAR ändå PANNKAKA!

Kanske är det så att tre ägg, fem dl mjölk, 4 dl mjöl, lite salt och smör, en stekpanna och en spis, egentligen, är det enda man behöver?

söndag 19 februari 2012

Mera mera mera utekul!

Fika ute i första vårsolen!

Om man kan kalla värmen för vår redan i februari?

Här är Anna-Klara, Noomi och Nisse ... och mormor som kom på oväntat besök, jippiiii!

Idag har traktorn varit här och skottat över vårt långa fina tunnelsystem. Ingångarna är borta och högen är nog minst en meter högre än förr. Så jag tror inte att vi vågar gräva fram grottorna och krypa ner igen. Det var ju nästan lite för spännande redan innan. I alla fall för mammorna.
Men roligt har det varit och modiga killar och tjejer har haft roligt så länge de varade!

Fast Nisse han har hela tiden tyckt att det har varit säkrast att hålla sig uppe på ;)

Åh du ljuva pysselsöndag!

BRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR

Tidigt var David på benen. Idag var det han som gjorde upp eld i alla spisar, sedan började han med sitt pyssel, rördragning och elementmontage.

Det krävs rejält långa borrar för att nå genom dessa väggar och man kan aldrig så noga veta var man kommer ut på andra sidan.


Godmålarmorgon för oss andra!


Målarpyssel för oss andra. Varför vill det alltid barka iväg och sluta med att de nästan badar i penseltvättsvattnet? Fast idag var det bara Anna-Klara som tvättade Nisses hår med sin pensel ... allt går så fort ...

"Nu kommer vädret!" jublade Anna-Klara när solen sprack fram på himlen och kastade sina strålar in på oss i köket.
Såklart ska vi gå ut, men Nisse tyckte att det tog för lång tid och tänkte ta saken i egna händer. Han älskar att gå "YT .. YT ..YT..YT!"

ps. så här får man inte städa ... fösa ihop allt i en hög mitt på golvet ...grgrrrr ...



Tillslut kom han sig i alla fall "Yt" lillnissen.
Vårsolen sken på oss, det droppade ifrån taket och vi njöt av både blåmesens och talgoxens sång. Vi skottade fram trådgårdsmöbeln och fixade fika.

Bråk om handskar, det struntade vi blank i och inte frös vi heller!

Lite nyttigheter hann vi med. Den fallfärdiga sparken fick skruvar i sig och blev stadig som aldrig förr. Redo för nya sparkturer! Och Jonathan han eldade lite papper och kartong.

Och ännu är inte denna dag till ända. Så vi fortsätter att "fånga dagen" ;)

onsdag 15 februari 2012

Ja, vi spar på ALLT vettja! ... här ska inte en enda frekvens går till spillo!

Jag som har gått omkring och trott att det är jag, ensam, som kommer att driva oss i fördärvet, med mitt materialsparande. I dag har jag upptäckt en sak. Kanske är det ändå så att vi är lika goda kålsupare båda två, alltså vi vuxna här hemma. Jag säger kanske för ... jag vill ju inte ha fel ;).

Kartonger, påsar, kassar fylld med en och samma sak har jag hittat under dagens rensning. Brötvis med sladdar. Sladdar i olika färger, olika material, olika längder och olika tjocklek. Sladdar av koppar, sladdar av aluminium, sladdar av silver, sladdar av ... vem vet vad? Vad ska man med alla dessa till? Vad är de bra för? Jo, de har ju sådan fantastisk ledningsförmåga. Man kan bygga om dem och plötsligt har man en sladd med superledningsförmåga! ... återvinning är grejen ...

Så behöver du lite ledning i livet så vet du nu var du ska vända dig ;)

Vilken befrielse att inse att jag inte är ensam i min hamstring ... jag ♥ dig David!

tisdag 14 februari 2012

Pappadag är en bra dag!

"Jag ska INTE sova" talar Anna-Klara bestämt om för mig. Och jag förstår henne så väl ... hon har ju fått en idé som hon måste förverkliga först ...
Idag, när jag kom hem från jobbet, hade de radat upp en hel kavalkad av fina konstverk. Sax, tidningar, äggkartonger och klister, då kommer man långt. Slott med slingrande växter som klättrade upp för tornens väggar ... pappa, han kan minsann!

Tillslut blev det ändå dags, för sängen, även för den allra mest ihärdiga. Sov gott!

måndag 13 februari 2012

Upp ur hushållsträsket ... badrum

Jag fortsätter att simma uppåt. Jag är ju så rädd för att börja i fel ände så därför börjar jag, över allt, hela tiden istället ... jag vet inte om det var riktigt tänkt så ... ?

Jag är fortfarande på stadiet, att identifiera behov, det kan bero på att behoven är så stora som det tar sådan tid.

Jag har tidigare kommit fram till att SMIDIGHET är ett nyckelord. Nästa begrepp som jag ständigt återkommer till är STOPPA UNDAN. Just nu är allt framme hela tiden :P. Det säger ju sig självt att det är helt omöjligt att hålla ordning när det inte finns någonstans för sakerna att vara.

Nu tänker jag försöka med att koncentrera mig på badrummet för det projektet är nog det minsta.

Utgångsläge: Badrummet skall fungera fram tills dess att vi har byggt om tvättstuga, bad o toa samt hallen på nedervåningen. Träpanel på väggarna. Våtrumsmatta från 1972. Allmänt gammalt med tillhörande fräschör ;). Önskan om att det skall vara fint har jag gett upp ...

Behoven är följande ... underlättar livet på följande sätt:
  • All förvaring högt upp ... så inte barnen tömmer hudkrämer, schampoflaskor, smink mm medan jag står i duschen en minut.
  • Kroka för små handdukar ... som annars ligger på golvet.
  • Hylla för förvaring av handdukar ... som just nu ligger i fönstret.
  • Duschstång i kabinen ... så man kan hänga upp duschmunstycket.
  • Korgar att hänga i duschen, för schampoflaskor mm ... för att de inte skall ligga på duschgolvet.
  • Liknande korgar för leksaker ... så jag lätt kan skölja av dem skum efter lek i badet, och så de torkar och inte ligger och blir sunkiga.
  • Gummiraka till golvet ... slipper jag tvätta blöta badlakan i parti och minut.
  • Okrossbar tvålkopp ... så jag slipper hålla andan varje gång den nuvarande tvålkoppen åker i handfatet med ett klirr ... det värsta vore förstås om handfatet sprack :/.
  • Okrossbara tandborstmuggar ... så inte tandborstarna ligger ner och förstör hyllan.
  • Spegel vid handfatet ... mest bara "som de ska va" liksom.
  • Det vore trevligt med en större spegel, på en vägg som är rakt fram när man kommer in i badrummet också.
  • Några korgar/burkar för förvaring av det som står på hyllorna ... för att inte allt skall synas hela tiden, plottrigt, svårstädat och oroligt (men jag ska fundera över vad jag vill ha innan jag köper det).
  • Installation av fläkt som tar bort fukt ur rummet, efter dusch och bad ... så vi slipper framtida svamp eller mögelskador ...
  • Vi ska även dra in ett extra element där inne, placerat under handdukshängaren.

Åh, vad jag saknar IKEA!!
Nu ska jag åka in till stan för att se vad Härnösand kan hjälpa mig med ... jag vet att jag egentligen borde stanna hemma men ... :P

Muffinsfika!

Jag har två små sjuklingar här hemma. Man kan tro att det ska gå lite lugnare till sådana dagar ... men näe ... varför skulle man ta det lite lugnt? ;)

David är också dålig men han beslutade sig för att åka till jobbet ändå ... "det blir nog mer vila där" ... trodde han.

Vi har virkat en muffins på morgonen. Så alldeles nyss fikade vi i barnkammaren. Jag och Anna-Klara fick dela. Nisse tog en bulle ;).

Jag satte kikärtor i botten på muffinsen, för att den skulle bli lite tung. Det blev bra ... men i ett oövervakat ögonblick började en mycket rolig lek. Låt gå tänkte jag ... "skönt att det roar sig själva en stund" var min tanke ... vilket jag strax ångrade ... för nu är burken tom ... Men det varken kletar eller dammar ju i alla fall. Fram med dammsugarn bara! :)




fredag 10 februari 2012

Mamma, mamma, ... MAMMA!!

Jag står vid diskbänken, med ryggen till.
Någon drar i mitt byxben.
"Mamma, mamma, titta ... titta! ... nu har jag också lagt min dammsugare där. Titta mamma!"
Jag tittar.


"Precis som vi sejer (tjejer), mamma!" :)

Äkta prinsessor kissar rosa ...

... precis som Anna-Klara. Ät massor av rödbetor så kommer du också att bli en! :)

torsdag 9 februari 2012

Starred Adventure!

Är inget för fegisar ...

 ... törs du komma och krypa i våra  grottsystem?


 ... eller utforska vår labyrint!?
Uppleva kittlet i magen när du susar ner för någon av våra branta rutschkanor?!
Eller mata våra vilda djur?

Hos oss i Starred.
Mitt i hjärtat av GUSSJÖ!

ps. så fort vi har köpt en mattermos  så kommer vi att ha uteservering också! ;)

onsdag 8 februari 2012

Bara så ni vet så är det är ingen ide att råna mig, ta mitt bankkort och pressa mig på koden ........ för jag har ingen aning .................?

Men nu är det väl ändå lite väl illa ute med mig? Att jag glömmer bort pinkoden till min nya telefon är väl en sak, men idag kunde jag inte koden till mitt bankkort. Jag har ju bara ;) haft det sedan nittiotalet någon gång. Jag kände mig som en bov, som försökte handla på någon annans kort.
Tänk tänk tänk och så slog jag en kod. Fel. Vänta, tänk tänk tänk igen och så slog jag en kod till. Fel igen. "Ett försök kvar" sa maskinen då! Oj, vad händer sedan? Tur att jag för ovanlighetens skull hade kontanter för jag vågade inte ta min sista chans.

Killen bakom disken såg mest medlidande ut när jag stod där med min förvirrade blick och med ett barn, högljutt, hängande i vardera sida av täckkappan.

Under den korta tid som jag var inne i färgbutiken, hann vi med en hel del. Vi är ju rätt så snabba i vår familj, i alla fall i bland. Jag valde färg från alla de där hundratals små färgproverna. Jag hann med att ångra mig ett antal gånger, trots att jag visste exakt vad jag ville ha. Ett mellanting mellan färgerna på två ting, som jag hade med mig, en bok och en napp ... "fast lite gråare". Färgkillen såg ut som att han förstod ... nästan. Nisse hann med att plocka ner färgburkar och rollerset, han lyckades även få upp dörren ut till lastbryggan medan jag skulle rädda tapetproverna som Anna-Klara höll på att rulla ut. När Anna-klara inte fick det där tapetprovet hon ville ha så satte hon sig ner och vägrade gå. Det är bra för då vet man var man har henne ... men det låter ju så illa. Ja, jag hann med att få tre viktiga telefonsamtal också.

Ja, ja, jag visste i alla fall fortfarande vilken dag det är idag, vad mina barn heter och vad man använder bilnycklarna till ... så hem kom vi. Att jag aldrig lär mig ... det är ju HEMMA vi ska vara. :P Här behöver vi inga koder för att leva. Här kan vi plocka med alla saker vi vill, utan att vara någon annan än oss själva till besvär. Här kan vi trotsa hur mycket vi vill. Här är vi i trygghet! :)

Nu har jag alltså EN chans kvar innan mitt bankkort är förbi. Men jag har två möjliga kombinationer av siffror i mitt huvud. Vilken ska jag välja? Kan de där misslyckade försöken bara försvinna? Kan den rätta koden bara komma tillbaka till mitt minne?


Uppdraget är utfört, färgen är hemma. Men det kan vara så att jag har avskräckt den där unga killen i butiken från att någonsin skaffa barn ... eller fru ... ? :/

tisdag 7 februari 2012

Ärlighet varar nog längst ...?

Jag kanske borde erkänna för mig själv att jag är rätt så trött nu. Eller snarare tillåta mig själv att vara trött, utan att få dåligt samvete och undra varför alla andra orkar men inte jag.

Jag borde kanske inse att det inte är så konstigt. Vi har ju faktiskt inte bara flyttat två gånger under loppet av nio månader. Vi har ju dessutom under det senaste året först renoverat på ett ställe, visserligen bara ytskikt, men i nästan alla rum. Tapeter, målning och golv. Ja någon liten träpanelsbit och gipsskiva blev det ju också. Och sedan har vi hunnit med en hel del ytskiktsrenovering och börjat bygga pannrum här också. Alldeles innan hela den här hus och renoveringshysterin så lyckades jag, till på köpet, föda två barn inom 15,5 månad. Utgångsläget var alltså ... totally exhausted ;) ... Jag tycker till och med att man har rättighet att bli trött av mindre ;).

Idag hörde jag på ett radioprogram, så där lite grann med ena örat, det handlade om stresshantering. De sa att ett vanligt svensonliv inte är så farligt stressigt, trots pressen på arbetet, hämtningar och lämningar på dagis, matlagning, hushållsskötsel, skjutsningar osv. Det finns människor som har det mycket tuffare, vi klarar mycket mer än vad vi tror. Såklart att de har rätt! Tänk så mycket hemskheter vissa människor går igenom :( Allt mitt är ju bara roligheter ... men jag känner mig trött i alla fall ja ...


Det kanske kommer ikapp en lite. Det är inte så att jag går omkring och tycker synd om mig själv, jo ibland förstås ;), men det vill jag inte göra. Jag tror dock att det kan vara bra att acceptera att man inte orkar allt. Hoppas bara att ens omgivning också förstår.

I själva verket är jag oerhört tacksam över att jag har fixat det så bra som jag har gjort, för att vara jag är det ju fantastiskt! Är det så jag har blivit? Eller är det så jag egentligen alltid har varit? Hur som helst ... jag vet att det beror på min omgivning! Omgiven av människor som ger så mycket glädje och som visar så mycket kärlek, DET gör att man orkar man mer än man tror.

Förresten! Vi har haft plusgrader idag! Och i går kväll kom vattnet tillbaka, efter att David suttit under huset med en fläkt och värmt. :) Så idag har vi diskat och diskat och diskat ... och tvättat lite. Rensningsarbetet går också framåt, om än lite långsamt. Och idag har vi fått vår elementleverans. Vi fick lite blodad tand efter helgens temperaturdipp. Rördragning och radiatormontage i hela huset ser vi fram emot nu. Snart är Davids vattenburna värmesystem en verklighet. Undra bara när han ska bli trött? :/

... och så lite pannkaksstekning mitt i vårt hushållsträsk ...

söndag 5 februari 2012

Stackars David som fick lov att vara hemma och vakta vattnet som inte har tinat upp ännu :( ...


... medan vi andra åkte på treårskalas. Detta var femte helgen i rad med kalas. Alla lika färgsprakande och inbjudande. Vi börjar få det som vana :) För innan alla dess kalas, ja på hade vi jul med kalas var och varannan dag. Supertrevligt! ... och gott.

Väldigt gott ... otroligt jättesuper gott! ... hmmm ... förödande gott ...

Jag äger två par smala jeans. Ena paret är mycket mindre än det andra. Tyvärr har ett par av dessa varit borta sedan vi flyttade hit ... de som är större ... TRODDE jag, ända tills i helgen då jag, under rensningsarbetet, hittade de mindre byxorna. Snopet. För att inte säga, vilket uppvaknande! Här har jag alltså spitat och kämpat på mig byxorna i tron om att "ja men, dom här har ju alltid varit lite små". Men NEJ det har de inte! Det är livsfarligt att leva utan badrumsspegel, utan badrumsvåg och med mjukisbrallor på större delen av tiden. Och att dessutom ha till uppgift att äta upp allt godis som vi har samlat på oss under jul och veckorna här efter, bara för att barnen ska slippa ;) göra det, det ger effekt ;)

Det enda jag kan önska är att någon kommer ihåg hur jag såg ut förra sommaren ... för det kommer nog för evigt vara ett minne blott ... jag orkar liksom inte ens försöka ... eller förresten varför ska jag önska det? Vad spelar det för roll? Det är ju så mycket trevligare med kalas än med vikthållningstänk!

Och nästa helg, ja då smäller det till igen! :)

Synd bara att jag inte hade kort på dagens smarriga, strössel- och bärtoppade glasstrutar också. :)



Tänk vad kylan kan ställa till det ...

- 32 i natt. Fruset vatten. Det firar vi med täckväst och nybakta scones till frukost.


Den här dagen blir nog inte riktigt som vi har planerat den :(

Jag har försökt att lösa isproppen med "blåsa salt med sugrör-knepet" men icke ... Nu står en värmefläkt, sedan någon timma tillbaka, och blåser varmluft på vattenledningen i diskbänksskåpet. Värmen borde ju sprida sig i rören, tycker man. Men ännu inte en enda droppe ur kranen.

David ska skotta sig ner i grunden. Krypa ner och undersöka hur det ser ut där nere.

lördag 4 februari 2012

Upp ur hushållsträsket ... högar ... berg och dalar ...

Idag har jag sorterat kartonger. Inte innehållet i dem utan jag har försökt placera de som har ett liknande innehåll på samma ställe. En bra början. Till exempel står nu allt mitt arbetsmaterial i det rum som är tänkt att bli mitt arbetsrum. Helt osorterat men på rätt plats.

När allt är ett enda stort virr varr så är en bra början att försöka göra "högar" med sådant som hör ihop eller är av samma karaktär (ja, ni förstår nog vad jag menar). Sedan får man sortera och rensa upp i de olika högarna, göra nya högar av högarna så att säga. Snart har du lite mer kontroll över vad du har och hur mycket plats det tar, och då kan du börja att tänka på förvaring. Det här har jag inte läst i den här boken. Den här vissheten har jag nog kommit över på annat håll. Visst verkar det klokt?! :)
Naturligtvis är det lika bra att slänga det man tycker är skräp med det samma. Så man slipper ångra sig ;).

Nu när alla dom där sakerna står i mitt arbetsrum så känner jag mig inte lika stressad. Undra bara hur länge lugnet varar? ;) Jag tänker i vilket fall inte göra något åt dessa kartonger nu. De får vänta. Men nu kommer jag kanske åt sådant som är mer primärt för oss. Alla olika slags kläder. Just nu är det -28 grader ute. Yllebyxorna måste komma i ordning!

Vissa saker är ju enklare att ta fasta på, än andra. I boken läser jag: "... renligheten får inte bli en slags rit som måste föregå helgfriden. Man kan bli lugn inombords utan att ha bringat reda i sitt yttre kaos."

Vilken tur för mig, för då kan jag slappna av lite nu då! ;)

fredag 3 februari 2012

Nu ska jag berätta en sak ...

Det här är världens godaste te! I alla fall i Starreds värld, just nu ;)


Köpt på Ica, färdigpaketerat, Kobbs-te.
Jag råkade bara välja det. Vilken tur! :)
Citron och Lime. Det kan vara lite av en nostalgitripp ... ni vet dofter och smaker ... kanske att det är just det som gör det till en sådan fullträff?

Tänk att få koka upp en panna vatten och hälla över. Sjunka ner på en stol ... fast visst ja, i verkligheten stod jag vid diskbänken större delen av tedrickandet, tidigare i dag ;). Men jag njöt!

Märkvärdigt? Nej inte alls! Tragiskt? Nej, absolut inte! BARA helt njutbart!  
Det enkla LIVET!




Skräpgirlanger!

I morse fick jag sms av Karin. "... girlanger ... Hur gör man? ..." löd det. Jag kände att en förklaring via sms skulle bli lite väl invecklad, så vi tog den gamla beprövade telefonvägen. "Du ska klippa remsor. Ta två remsor och lägg dem vinkelrätt mot varandra som ett hörn ... i hörnet skall den ena ligga över den andra, tejpa ihop. vik den som ligger underst över den som är över så det blir ett hörn åt det andra hållet. Sedan viker du den andra på samma sätt, över den du just vikt osv." Lätt att fatta? ;) Ja, det gick hur bra som helst. Noomi, hon som ska fylla tre på söndag, tycktes förstå direkt i alla fall. ;) Vi talar ju samma "språk" liksom.

Nytt meddelande, mms:
"Det är ju inte klokt vad fint! Vad har du gjort den av?" var min reaktion. Svaret som kom var kort och gott "skräp! :)"

Ja, det kunde man ju förstå. Det är ju alltid skräpet som blir snyggast. Det är väl därför vi bor i en soptipp? ;)

Just snyggt att bli påmind om det precis NU ... när jag har inlett min utrensningsauktion :P

Nu måste jag, Nisse och Anna-Klara också testa att göra skräpgirlanger.

Nu har jag blivit uppdaterad med fler bilder. Wow, vilken produktion. Härligt, snyggt roliga!

Skräpförädling ;)